Pollenallergi Tipsa och dela Skriv ut Hitta i artikeln Sammanfattning Vad händer i kroppen? Symtom och diagnos Vård och behandling Sammanfattning Allmänt Pollenallergi kallas också för hösnuva och ger besvär när man kommer i kontakt med pollenkorn. Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst. Hur svåra besvär man får beror på hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften. Det vanligaste är att man reagerar på björkpollen och gräspollen. De flesta blir hjälpta av de receptfria mediciner som finns mot pollenallergi, men en del kan få astma och behöver då få behandling av läkare mot den. Besvären börjar för det mesta i skolåldern eller i tidig vuxen ålder, men brukar bli lindrigare med åren. Pollenallergi är ofta ärftlig, men behöver inte vara det. Symtom Om man har pollenallergi är det vanligt att man får klåda i näsan nyser mycket är snuvig och täppt har röda, kliande och svidande ögon får svullna ögonlock känner sig trött. Man kan också få astma om man har pollenallergi. Då får man ofta ihållande rethosta, svårt att andas och pipande ljud i bröstet. Besvären blir värre när man anstränger sig. Behandling Oftast räcker det att man behandlar sig själv med receptfria läkemedel. Men om de inte hjälper kan man behöva få receptbelagda läkemedel utskrivna av läkare. Har man svåra besvär kan man behöva få en så kallad allergivaccination. När ska man söka vård? Man ska söka vård på en vårdcentral om receptfria läkemedel inte hjälper små barn har pollenbesvär man får hosta när man tränar bara ena ögat är irriterat man har besvär bara från ena näsborren, framförallt ensidig nästäppa man har allergibesvär hela året man har astmasymtom som andningsbesvär eller hosta. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. Vad händer i kroppen? När man får en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, och ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får man också röda kliande ögon som rinner. Mer information Pollensäsongen brukar börja två till tre veckor tidigare i södra Sverige jämfört med landets norra delar. Mer information Vilka besvär ger pollenallergi? Om man är allergisk mot pollen får man en allergisk reaktion när pollenkorn fastnar i näsans och ögonens slemhinnor. Då får man de typiska allergisymtomen med klåda, nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Ögonen reagerar också genom att bli röda, rinna och klia. Ibland får man också hosta eller svårt att andas. Vad är allergi? Allergi innebär att man är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär. Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar, så kallat IgE. IgE-antikroppar kan bildas mot många olika ämnen, till exempel mot pollen. Antikropparna sätter sig fast på ytan hos en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. Nästa gång det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon, astma. Pollenallergi är vanligt Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna symtom från ögon och näsa. Det brukar kallas hösnuva, trots att många besväras av annat än gräspollen och även får symtom från ögonen. Det är vanligast att man reagerar på björkpollen och gräspollen. Men även pollen från gråbo, som är en vanlig ört, och andra växter kan ge allergi. Antalet personer med pollenallergi har ökat de senaste 20 åren, även om ökningen verkar ha stannat upp något den senaste tiden. Orsaken till ökningen är oklar. Oftast börjar besvären i skolåldern eller i tidig vuxen ålder. Pollensäsongen varierar I Mellansverige brukar björkpollensäsongen börja i mitten eller i slutet av april. I södra Sverige börjar den tidigare och i norra senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige. Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot al- och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti. På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en korgblommig örtväxt som är vanlig vid diken och vägkanter, och som kan ge allergibesvär. Även om björk- och gräspollenallergi är vanligast har många besvär under hela pollensäsongen, från mars till och med augusti. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad. I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande. Om man ändå reagerar på barrträd beror det på att man är överkänslig mot andra ämnen, så kallade terpener. Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. Ett bra tips för den som är pollenallergisk är att följa pollenprognoserna som finns på text-tv och internet. Varför blir man allergisk? Risken att få pollenallergi ökar om en eller båda föräldrarna har allergi, men många får besvär utan att någon nära anhörig har eller har haft allergibesvär. Varför vissa blir allergiska är inte klarlagt och man kan inte förebygga en pollenallergi. Däremot går det att lindra symtomen med läkemedel och genom att försöka minska kontakten med det man är allergisk mot. Man kan också få astma Förutom besvären från näsa och ögon, kan pollenallergi också ge besvär från luftrören, det vill säga astma. Det är viktigt att man behandlar alla symtomen för att få bra lindring. Besvären vid pollenallergi minskar oftast med åren Ofta avtar allergisymptomen med åldern. När man har kommit upp i medelåldern brukar man inte längre ha några stora besvär av pollenallergi. Till Sidans topp Till innehållsförteckningen Symtom och diagnos Besvär från näsa och ögon När man har pollenallergi får man oftast en vattnig snuva omväxlande med att näsan blir igentäppt. Det är även vanligt att man nyser mycket och får klåda i näsan. Ofta får man också röda, kliande ögon som rinner och man kan även känna sig trött. Om allergin dessutom påverkar luftrören får man rethosta och andnöd, som brukar vara värst när man anstränger sig. Man får besvär under pollensäsongen, som för björkpollen är på våren och för gräspollen på sommaren. Om man är allergisk mot gråbopollen är det vanligt med besvär under sensommaren. Besvären vid pollenallergi kan likna besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får man ofta också ont i halsen, ibland tjock, gul snuva och någon gång feber, vilket man inte får vid pollenallergi. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning. Den som är pollenallergisk kan få astma Om man får hosta eller andnöd under pollensäsongen kan det bero på att allergin orsakar astmabesvär. Typiska symtom för astma på grund av pollen är att man får ihållande hosta, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att man får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Man kan också få astmabesvär när man tränar eller motionerar ute under pollensäsongen. Om man får astma på grund av pollen är det viktigt att kontakta läkare på vårdcentral eller annan specialist för att diskutera lämplig medicinering. Vanligt med överkänslighet mot vissa födoämnen Två av tre som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier, det vill säga att man också är överkänslig mot vissa födoämnen. Orsaken till korsallergi är att de allergiframkallande ämnena i dessa födoämnen liknar allergiämnet i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot födoämnen. Många som har björkpollenallergi får klåda i gommen av vissa födoämnen. Andra symtom kan vara att man blir svullen i munnen och svalget. Ibland blir läpparna svullna samtidigt som det kliar och sticker i dem. Man kan också ha besvär med att det kliar och rinner i ögon och näsa. Vanligen orsakas symtomen av nötter, till exempel hasselnötter och mandel, och så kallade stenfrukter, till exempel äpplen, körsbär, päron, plommon, persika och aprikos. Man kan också få symtom av morot och ibland av potatisskal. Även om det finns korsallergi mellan gräspollen och bland annat vete, ärtor, jordnötter och soja är det ovanligt att man får symtom av dessa födoämnen på grund av att man är korsallergisk mot gräspollen. Det förekommer också korsallergi mot gråbopollen och då reagerar man mot till exempel persilja, koriander, selleri och morot. Även det är betydligt ovanligare jämfört med korsallergi av björkpollen. Man bör undvika att äta sådant som man får besvär av. Eftersom allergiämnen som korsreagerar med björkpollen vanligen förstörs av värme, brukar man kunna äta maten om den är tillagad. Detta gäller dock inte nötter. Vid korsallergier av gräs- eller gråbopollen hjälper det inte att laga maten. Man kan få göra ett allergitest Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen både för den som är allergisk och för den läkare som behandlar. I de flesta fall behöver man inte göra något särskilt allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. Om läkaren är osäker kan man få göra ett allergitest, antingen ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om man har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat. Pricktest innebär att små droppar av olika allergiframkallande ämnen placeras på underarmens insida. Sedan sticks en nål försiktigt igenom dropparna och in i det yttersta hudlagret. Efter 15 minuter avläses testet. Är man allergisk mot något av de ämnen som droppats på huden uppstår en liten rodnad och svullnad där man blev stucken. Man brukar inte göra något test för att se om man har en korsallergi mot björkpollen. Symtomen och orsaken är så välkända att det räcker med att man berättar om sina besvär för läkaren. Till Sidans topp Till innehållsförteckningen Vård och behandling När och hur ska man behandla pollenallergi? Utan behandling kan många uppleva att besvären påverkar vardagslivet. Till exempel har barn med pollenallergi svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen. Målet med behandlingen är att man ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. På apoteket kan man få råd om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan man klara behandlingen själv och bli helt symtomfri med hjälp av receptfri medicin. Vad kan man göra själv? Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden, men man kan tänka på att vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga inte hänga ut kläder eller sängkläder på vädring eller tork utomhus inte jogga eller springa i naturen under pollensäsong undvika både gräsklippning och lek på en nyklippt gräsmatta skölja bort pollen ur håret före sänggåendet inte ta in växter med pollen inomhus  undvika kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen ha fönstren stängda under dagen byta kläder när man har varit utomhus följa pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften. Naturhistoriska Riksmuseet har en hemsida för pollenprognoser. Lindriga besvär Om man har lindriga besvär brukar det räcka med att man använder receptfria antihistamintabletter under dagar med höga pollenhalter. Det är vanligt att man behöver ta medicinen dagligen under en större del av pollensäsongen för att vara besvärsfri. Antihistamintabletter har ofta bra effekt mot klåda och rinnsnuva, men fungerar betydligt sämre mot nästäppa. Medicinen börjar verka efter någon timme. Receptfria antihistaminer orsakar ytterst sällan trötthet eller andra biverkningar. Tabletterna kan också hjälpa om man har lindriga allergibesvär i ögonen. Om man trots det får ögonbesvär kan man även ta receptfria ögondroppar. Det finns olika sorters ögondroppar, några innehåller kromoglikat och andra antihistamin. Har man kontaktlinser bör man använda ögondroppar utan konserveringsmedel som finns som endospipetter. Om man får korsallergi som beror på något i maten kan man pröva att ta en antihistamintablett när man har besvär, men effekten är oftast dålig. Svårare besvär Om antihistamintabletter inte hjälper mot besvären i näsan kan man använda en allerginässprej, och då i första hand en med kortison. Barn kan använda kortisonsprej från sex års ålder. Sprejer som innehåller kortison har till skillnad från antihistamintabletter bra effekt mot alla symtom i näsan, även mot nästäppa. Ofta behöver man kombinera tabletter och kortisonsprej. Kortison dämpar inflammationen i näsans slemhinna och gör att nästäppan och rinnsnuvan minskar. Kortisonsprejen brukar ge bäst effekt att använda varje dag eftersom den har en förebyggande effekt. Nässprej som innehåller natriumkromoglikat används allt mer sällan eftersom den har en klart sämre effekt än de som innehåller kortison. Man ska inte använda avsvällande förkylningsnässprayer, som Nezeril eller Otrivin, vid pollenallergi eftersom de kan förvärra nästäppan med tiden. Receptbelagda läkemedel mot pollenallergi Ibland blir man inte symtomfri av receptfria allergimediciner och då bör man kontakta sin vårdcentral. Om barn har symtom på pollenallergi och inte blir helt besvärsfria med enbart antihistamintabletter bör man alltid diskutera behandlingen med läkare. Läkaren kan skriva ut andra antihistamin än de som är receptfria, och i vissa fall även rekommendera en ökad dos. Räcker inte det för att bli symtomfri kan man pröva en annan kortisonsprej. När ska man söka läkare? Man ska söka läkare om de receptfria medicinerna inte hjälper små barn har pollenbesvär man har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta man får besvär från luftrören med hosta när man tränar bara ett öga är irriterat man har besvär bara från ena näsborren man har allergibesvär under hela året. Kortisontabletter kan behövas Om det inte hjälper att man regelbundet använder en kombination av antihistamintabletter och kortisonsprej kan man behöva kortisontabletter. Man ska ta behandlingen högst ett par veckor. Tidigare kunde man ofta få en kortisonspruta, men nya rekommendationer avråder från det. Orsaken är att behandlingen med spruta är svårare att kontrollera, och ger mer biverkningar jämfört med en kort tablettkur. Behandling med allergivaccination Ibland kan man få stora besvär av sin allergi trots förebyggande åtgärder och medicin. Då kan man få allergivaccination, som tidigare kallades hyposensibilisering men som nu heter allergenspecifik immunoterapi. Den ges på specialistmottagningar och innebär att man får sprutor med ökande mängd av det ämne som man är allergisk mot. Vanligtvis utvecklar man då en tolerans och blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet. Först får man en till två sprutor varje vecka under en period på sju veckor. Därefter får man fortsättningsvis allergivaccinationen var sjätte till åttonde vecka under en period på cirka tre års tid. Vid varje injektionstillfälle måste man stanna kvar på mottagningen minst en halvtimme efter sprutan, eftersom det finns en liten risk för att man får en allergisk reaktion av sprutan. Om man enbart, eller till största delen, besväras av svår gräspollenallergi kan man få allergivaccination med tabletter. Då får man ta en tablett som smälter under tungan dagligen i tre år. Allergivaccination hjälper bäst vid allvarlig allergi mot pollen, men används också vid allergi mot till exempel katt och kvalster. Om man är gravid eller ammar Under graviditeten är det vanligt att man blir mer täppt i näsan, eftersom slemhinnorna i kroppen svullnar. Om man inte har haft problem med pollenallergi tidigare kan man kontakta barnmorska eller läkare för att diskutera om symtomen beror på pollen eller på graviditeten. Om man är gravid eller ammar och har pollenallergi ska man i första hand använda receptfri nässprej som innehåller det verksamma ämnet budesonid som är ett slags kortison, till exempel Rhinocort Aqua. Rådgör med barnmorska eller läkare vid mer än tillfällig användning. Man kan också pröva att använda receptfri nässprej som innehåller det verksamma ämnet natriumkromoglikat, till exempel Lomudal Nasal, även om den inte har lika bra effekt som kortisonsprej. Om man har besvär från ögonen så kan man använda receptfria ögondroppar mot allergi, som innehåller de verksamma ämnena natriumkromoglikat, till exempel Lomudal och levokabastin, till exempel Livostin.