Och gör inte så mycket.
Läser och skriver om vagnar, det var längesen faktiskt :P
beror nog mest på att jag slutat hänga på Familjeliv och hänger på sjalbarn istället
och där är det inte såå mycket vagnsnack ;)

Och nej, jag ska inte köpa nån ny vagn.
Inte nu iallafall..hehe
Nä, men om vi får en lillbebbe nångång så måste man ju köpa.
Lika att ha lite koll vettni.
Fast då får vi hoppas att den lillbebben inte vägrar vagn så mycket som en annan bebbe jag vet gjorde..

Annars då?
Ska till Filippa när Noa vaknat.

Händer ju kanske inte så mycket spännande i mitt liv som jag tycker är värt att skriva här.

Men jag känner mig piggare på dagarna än jag gjort på senaste 3 åren eller nåt.
Börjar inse mer och mer om mig själv.

Och nu fastnade jag med ögonen på tv:n. Skidskytte(?) och blev tom i huvudet.
Ska byta kanal och hitt på nå annat.

Eller vad? De förra inläggen?
Ca 50 unika besökare och nästan 80 sidvisningar :O
Har vanligtvis lite mer än 30 unika besökare och några fler sidvisningar.

Nåja livet rullar vidare vad man än har för barn :)

Noa är ju snart 3 år (TRE ÅR?! Helt galet!)
och det mest intensiva förvinner mer och mer.
På många sätt så tror jag att han är som dom flesta andra 2-3 åringar.
Lite stressad är jag nog fortfarande, mest för att jag måste ha koll, hjälpa och serva hela tiden.
Känns det som.
Helt vet jag ju inte hur andra barn är dygnet runt.
Men ja, som sagt så är det jag som är stressad..
Kanske att det sitter i från det att han var mindre.
Fast även nu så ska ju saker ske nu.
Men å andra sidan så vet jag inte så många 2-3 åringar som ens hör ordet vänta eller snart ;)

Men jag älskar honom över allt annat i världen!
Jag älskar honom så mycket att jag får ont i magen ibland.

Han är en sån härlig person.
Han är för det mesta aldrig blyg, och har aldrig varit.
Inte rädd för nästan nånting.
Han märker när någon är ledsen och vill gärna trösta på något sätt.
Han verkar vara en..vad ska man kalla det..känslokännare (?) precis som jag.
Som känner och ser stämningar och hur andra känner.
Det märkte jag när han var mindre också.
När han var riktigt liten var det mest att han påverkades av det.
(Det gör ju iofs de flesta bebisar)
Nu är det mer att han kommer nära mig o jag är ledsen (fast jag föröker att inte visa det)
eller går undan om han känner att jag är arg.

Han har blivit så klok också.
Om vi "bråkar" så säger han ibland att "nu går jag till mitt rum!" och så stänger han dörren,
kanske skriker lite, eller lägger sig i sängen.
Sen hör jag att han lugnar ner sig, och oftast, om jag låter honom vara, så kommer han ut
som om inget hade hänt.

Älskade älskade unge ♥
Han börjar bli så stor, och som många andra föräldrar så får jag lite ångest.
Snart är han en stor kille..
Hur kommer han bli då?

Läskigt samtidigt som det är så häftigt.
Den där kloka galna pojken är min.
Han kommer vara min även när han är gammal.
Alltid alltid kommer jag älska honom, oavsett vad.

Jag har alltid tyckt att barn över 3 är så himla stora!
Alltså inte småbebisar mer, dom kan prata, förstå..
Och jag blrjar inse att han faktikst är den där treåringen! Alldeles nu!
Han har ju hittills varit det där lilla barnet som behöver hjälp med allt och inte alltid blir förstådd.

Men nu är han snart stor :S
:D

Fler barn ska vi ha.
Nån dag.
Gärna snart, men det kommer nog dröja än ett tag.
Det får isf gärna bli en sån som sover ;)
Blir det inte det, ja men då är jag beredd.
Då vet jag mer, då kanske jag orkar.
Jag hoppas att jag kan vara lite mer avslappnad (fast jag vet inte hur man kan vara avslappnad med en "sån" unge ;) men iaf inte försöka leta fel, inte försöka lösa allt, utan acceptera.
Acceptera att så är det. Det här är min bebis. Jag lyssnar, accepterar och älskar dig för den du är.
Det är så kort tid, och den ska jag ta tillvara på så gott jag kan.

Jag och min snart 3-åring

Klart man ska ha sittvagn när man är 4 månader



Amma ska man göra så mycket man kan

Sitter på ett forum och pratar med andra mammor som har liknade barn som Noa.
Både som pyttesmå och lite äldre.

Googlade lite länkar åt en och jag börjar fundera och tänka tillbaka som vanligt.
Just nu mer om att det finns så många.
Så många andra som faktikst haft det som oss.
Sedan tänker jag oundvikligen på att jag gissar/tror/vet att det är många...okej nästan alla,
som tror att Noa var precis som alla andra bebisar.
(Jag har iallafall inte träffat nån bebis innan som var som honom)
Som tror att jag överdrev?
Som tror att det berodde på hur jag är?
Som tror att jag gjorde honom så?

Jag måste bara få fråga om det är så?
Var anonym eller inte.
Jag är en funderare, ja.

När han kom så tänkte jag ju inte på att något skulle vara något annorlunda med honom.
Det var mitt första barn och på nåt sätt så tänkte jag ju att alla var som honom,
att alla hade det som mig.

Efter några månader så var jag så utmattad och fattade ingenting.
Var det något fel på honom?
Vad hade jag gjort för fel?
Jag började skriva av mig på forumet, för ingen jag kände kunde hjälpa mig.
De hade inte haft det som mig.
Och oj vad jag grät över den respons jag fick!
Det var något speciellt med Noa!
Inte fel, absolut inget fel och jag hade inte gjort honom så!
Åh vilken lättnad. Även om jag fortfarande var kvar i det.
Jag kunde sakta börja acceptera.
Inget barn är den andra lik, så några direkta råd som garanterat skulle funka fanns inte.

Det var sjukt  utmattande att spendera dag in pch dag ut med honom.
Jag ville göra det.
Jag hade aldrig velat jobba istället för att vara hemma med honom.
Det var bara så svårt för mig att klara av honom.
(Jag har börjat upptäcka nu varför jag blev extra utmattad men det är en annan historia)
Jag var ju sjukskriven några månader och vi var hemma alla tre.
Då var Noa kring 7 månader.
Jag hade inte klarat de där månaderna själv.
Och jag hade heller inte klarat mig utan min ena syster och min mamma.
De hjälpte mig när A inte kunde.

Noa är ett överlevarbarn
High-need-baby
Fussy-baby
Spirited
Kärt barn har många namn ♥

Dessa "uttryck" är inget som bara "nån" har skrivit på internet.
Det finns måånga böcker om detta.
Tyvärr inte många på svenska.
Jag har läst en (som är min stora storasysters) där det skrivs lite om detta.
Den heter Nära föräldrar
Inte helt otippat att detta finns med där.
Som förälder till ett överlevarbarn blir nästan alla per automatik en "nära förälder".
Man har inget val.
Om man inte vill ha ett barn som skriker konstant.

Det som gör ett överlevarbarn annorlunda är kanske inte egenskaperna i sig,
det är mer att dom har egenskaperna konstant, varje dag, varje timma, varje minut.
Medans de flesta andra kan ha dem lite då och då.

Bara nu när jag googlade så hittade jag mängder med bloggar där föräldrar skriver om deras överlevarbarn.
Och mänder med foruminlägg på diverse forum.

De skriver alla om samma barn.
Fast sitt eget.
Det kändes faktikst helt sjukt egentligen när jag läste om high-need-baby första gången.
Det var som..det där är ju Noa till punkt och pricka!
Ja, helt sjukt att läsa om mitt barn på nån sida jag aldrig sett!
För nästan inget annat jag läst om bebisar stämde ju med mitt.
Allt de gör
Allt de gillar

Så på ett sätt förstår jag att ingen trodde på mig.
Jag vet inte om jag hade gjort det om någon annan pratat med mig om ett sånt här barn.

Och egenskaperna då?
De har jag säkert skrivit om många gånger..

Intensiva
Redan på BB märker man detta.
Bebisen ska ha mat/bli buren nu.
Aldrig lite gnäll innan, nej det är skrik i högan sky direkt! För allt.

Hyperaktiva
Bebisen är inte nöjd bara för att den är i famnen.
Nej, det ska antngen ammas eller så ska det hända något.
Stå, gå gunga, kolla ut genom fönstret. Vad som helst bara bebisen inte ligger still.
Givetvis funkar inte babysitter, inte heller babygym längre än några sekunder.
Glöm att somna om det är nåt som låter, det måste kollas upp!

Uttömmande
Bebisen tar all energi från en och sen lite till. När du tror att det inte kan bli värre så blir de det...
Men de kan känna av när mamma är nära ett sammanbrott och då backa liiite. Alla dagar är jobbiga men vissa lite lättare

Äter hela tiden
(Minns ni alla att ni frågade om Noa ska äta "igen"!?)
Bebisen äter/ammar lite och ofta.
Vissa äter länge men ändå ofta

Krävande
Bebisen kräver något hela tiden.
Mat, underhållning.. Något ska som sagt hända hela tiden, och så fort bebisen vill.
(Detta var något som både jag, och säkert andra tänkte på. Att eftersom jag gjorde saker för honom hela tiden, så fort som möjligt så blev han så. Nej. Han krävde det. Högljutt)

Vaknar ofta
Bebisen verkar inte sova djupt och vaknar om mamma är borta eller om något låter.
Bebisen behöver heller inte så mycket sömn.
Så lite att man inte tror det är möjligt.
Blir pigg snabbt. Vaknätter är nog standard.

 Otillfredsställda 
Vad man än gör för bebisen så vill den något mer.
Eller sekunden efter att bebisen tröttnat på något så vill den något annat som ska ske nu!
(Jag ammade, klädde av, lekte, pratade och gjorde allt jag kunde komma på, ändå var det som att han alltid var konstant missnöjd.)

Oförutsägbara
Det som funkade att tillfredsställa för en timma sedan funkar inte längre.
Somnade bebisen såhär igår, funkar det nästan säkert inte imorgon.
(Noa somnade dock inte av annat än amning de första ca.4 månaderna, och nästan alltid efter det. Men alltid amning inför natten)

Känsliga
(fast det är väl ingen som tycker Noa är känslig va ;)
Man får tänka på vad man gör och hur man beter sig.
De känner av sinnesstämningar otroligt bra.
Reagerar starkt på bla smärta och känslor.

Kan inte sätta ner bebisen
Bebisen KAN inte somna själv.
Inte ens om mamma sitter bredvid spjälsängen.
Helst inte ens ligga själv vaken, knappt med mamma en meter ifrån.
(Jag har många gånger märkt på Noa att han reagerade som om han höll på att ramla om han låg själv, ni vet som ibland när man lägger ner en bebis som plötsligt sprattlar till för bebisen tror att den ska ramla. Kanske kan det ha lite med saken att göra)

Somnar inte själv
Som ovan..
Även äldre barn. (Noa har kanske somnat själv en handfull gånger än idag, och då är det på dagen, inte natten)

Detta är sista egenskapen, och är den enda som inte riktigt stämt på Noa.
Känslig för separation
De flesta lämnar inte sina barn till barnvakten, ens för en liten stund, för bebisen blir otröstbar, till och med att barnet är flera år.
Noa var bara så de första månaderna, men mest pga amningen tror jag då.
Lite konstigt att han inte är känslig för detta.
Han har snarare lättare än många att bli lämnad hos någon han känner, eller dagis.
Kanske är det för att han var så trygg med att jag alltid fanns där om han behövde mig (iom amningen så var jag inte långt borta förrän han åt annat) eller så har jag helt fel och anknytningen blev helt fel för att jag inte mådde så bra den första tiden.
Det verkar mer som det första, men jag kan inte säkert veta.

Ni som orkat er ända hit får väldigt gärna bara skriva nåt ord.
Anonymt eller inte som sagt, ni bestämmer.
Om ni helt och hållet inte förstår så skriv det, vill ni förstå men kan inte så skriv det.
Förstår nu kanske?
Eller känner du igen dig så skriv gärna det.

Jag kommer nog aldrig tröttna på att skriva om barn, på ett eller annt sätt.
Jag tror inte att jag är bättre än alla andra.
jag har inte mer erfarenhet än någon annan.
Jag har läst om barn sedan jag var ca,13 år, allt möjligt.
Från bebisbajs till uppfostring.
Har någon problem så vill jag gärna ge min åsikt, vad jag känner kanske skulle funka.
Inte för att jag tycker att allt annat är fel.
jag tycker om att ge andra en annan synvinkel, det kan säkert ses som att jag tjatar. (sjal, amning, nära föräldraskap mm) men jag vill bara hjälpa, eller få göra ett försök.

Jag har lärt mig så himla mycket tack vare Noa.
Lärt mig så otroligt mycket mer än om jag skulle haft ett "vanligt" barn.
Jag är tacksam över det, tacksam över att ha fått ett barn som lärt mig så mycket.
Även om jag har svårt att klara av både honom och allt annat i livet samtidigt så skulle jag inte vilja ha det på något annat sätt.

Vissa high-need-babies får senare diagnoser såsom asperger, ADHD, autism mm.

Man blir lite nojig när det kommer upp sånahär saker:

Nya fynd av gift i nappflaskor

Lite dumt att man skiter i sig själv (för nog tusan käkar man och gör saker som är cancerframkallande, men när det gäller ens barn så vill man ju skydda dem mot allt!)

Har kollat på några olika.
Dessa var himla smarta, med hölje i silikon:

Från ekokul
175kr för en flaska

Dessa finns även på e-bay
vet dock inte om jag skulle våga beställa när det inte är från Sverige..
Joo, jag vet att många gör det..men jag har aldrig gjort det :P


Dessa finns hos glasnappflaskor

3-pack stora flaskor för 229kr plus 84kr i frakt
De har även skyddshölje för 40kr


Syskonhuset har dessa snygga

2-pack 119kr
(just nu slut i lagret..)

Barnparadiset har dessa

65kr för den stora

Barnmatsbutiken hade också med tillhörande hölje

169kr för en flaska

Kids Corner har en flaska med wideneck!
(för dom barn som är vana vid mam´s breda flaskor kanske)

Du finns inte här nere hos oss
Men du är inte glömd för det ♥


Idag skulle du blivit 87 år

Inatt såg jag dig och allt var bara som vanligt där i byn..
 Tack för besöket

Nu har jag sett hela tjottafräsen!
Den var väl.. Bra.
Eller vad man nu ska säga.
Den tredje (av dom nya) var nog mest spännande, de andra var lite..sega.
Det var lite kul att se dom äldre efter att ha sett de nygjorda.. Hahahahaha
Måste nog se hela serien minst 2ggr till för att fatta allt (utan förklaringar) :P

Jaa. Så nu vet ni det.