sjukling

Noa vaknade tidigt som vanligt, men nu var jag uppe en timma med honom, försökte söva men det gick inte så A fick vara med honom.
Så typ 2,5 timmar var han uppe..

Nå A jobbade iaf hela dagen.
Jag och Noa skickade och hämtade paket, sen sov han i vagnen en stund tills vi gick till Hanna och My, och Ida (Hannas kompis) var oxå där.
Noa var lite elak och klöste stackas My som blev jätterädd för Noa varje gång han kom nära med sina händer.
Men sen gick det bra och dom pussades. haha, såg lite roligt ut, båda med sina öppnade munnar mot varann (alltså inget tvång från oss).
Knäppgökar.
My var oxå snorig så båda var lite gnälliga.
Kommer nog vara kul sen när dom blir lite större och se hur eller om dom leker med varann.

När vi gick ut från Hanna vid 16 så verkade Noa skittrött men han vägrade somna så han fick vara vaken när vi gick på Ica, och sen hälsade vi på faster på jobbet, och då verkade han ännu tröttare, men inte tusan somnade han på vägen hem heller.
Bara skrek hur han än var i vagnen, sittandes, liggandes eller halvliggandes, till slut fick jag bära honom, men det blev lte väl tungt efter en stund, men han lugnade ner sig i vagnen, och väl hemma somnade han inte förrän 18.15
Jag var helt slut. så jag sov oxå en stund.

Lite jobbigt att alltid behöva sitta och leka och så med Noa när han är vaken, han väägrar göra nåt själv.
Gåstolen kan funka några minuter, men jag får inte sitta i soffan, då ska han upp till mig, samma om han nångång råkar leka med nåt själv, så fort han ser att jag sattit mig så kommer han och gnäller, och inte vill han sitta i famnen ens..
Jag får snällt sitta på golvet och leka, eller mest blir det att jag ska hålla honom medans han går eller står nånstans, sen börjar han klänga på mig, oftast gnälla samtidigt, sen kan han göra nåt nån minut (med min hjälp förstås) och sen börjar det klängas igen.
Idag skulle jag: ta fram ett papper, ta fram tejp, skriva en adress på ett paket och tejpa fast lappen.
Jag bar Noa när jag hämtade tejp och papper, men inte hann jag ens börja skriva innan han skulle vara där..
Inte konstigt man bara är slut och stressad hela tiden..
Kan inte göra nåt utan att stressa ihjäl mig. Kan knappt ringa nån och prata med än 30 sekunder innan han börjar gnälla, fast jag tom har honom i famnen.
Det ska hända hända hända saker precis hela tiden, och det är jag som ska få det att hända, och jag måste vara nära hela tiden, röra honom hela tiden, annars måste han till famnen.

Han har ju varit nästan såhär alltid, men nu är det extremt mycket.
Ja, utvecklingperiod eller nåt som vanligt.
Men det spelar ingen roll, det är jobbigt för det.
Ja det går över men jag blir helt slut för det ändå.

Och så mornarna oxå..
Vad ska man kunna göra så att han sover bättre, och kanske vänjer sig av den där timmen som han är uppe alldeles för tidigt.
BVC är bara skit så där orkar jag aldrig be om hjälp med nåt.
Vad man än säger så får man svaret: "Det kan vara så ibland"..

Jag är faktikst jävligt less på att skriva sånt här i bloggen. Men jag måste få ur mig det nånstans.
Borde eg ha en privat blogg. Jag gillar inte att jag inte vet vilka som läser bloggen, känns som att man skriver för personligt för en allmän blogg..
Men då ska man ju ta tag i saken oxå. Jag gör ju inget annat som ska göras så varför skulle jag göra just det?
Kanske det händer nån dag att ni inte kommer in på bloggen eller så skaffar jag mig en ny blogg.
Vi får se.

Jag vill bara vara lycklig.



Postat av: Katja

Ja, vad man ska göra? Vill du ha råd, eller skriver du bara av dig?

2010-01-20 @ 08:30:32
URL: http://ytterbymorsa.blogg.se/
Postat av: dbmm

gå ut å gå, läänge, han är u nyfiken o vill se mycket o blir nöjd o du får luft

2010-01-20 @ 14:59:07



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0