Jag behöver sällskap, hjälp, energi, tålamod, lust..
Mest energi, då kanske det andra kommer automatiskt..?

Skulle vilja sluta med min medicin för att se om det kanske blir bättre.
Känner mig så trist och tråkig..  Aldrig riktigt riktigt glad. 
Vill känna mig både upp och ner. Nu är det mest..mittimellan, eller ner.
Jag vill upp också.

Hjälpen är att få nånting gjort här hemma.
Orkar inte ha sånt här kaos längre, men jag kommer aldrig nånvart :(
Jag börjar..men sen ser jag inget slut på eländet så då skiter jag i alltihop.
Skulle behöva några barnlösa dagar för att fixa iordning ALLT.
Vill hitta platser till allt, få upp grejer på väggarna, Noas rullgardin, bära saker till vinden..Få alla kläder tvättade..
Sen när man känner sig trött och utan lust till något så känner jag mig bara lat..
Och bebben ska ha uppmärksamhet precis hela tiden och då är det extremt svårt (läs omöjligt) att få något gjort.

Klagaklaga. Det gör jag.

Ni med barn (och alla andra för den delen) läs denna underbara blogg: http://ladydahmer.blogg.se/index.html

Hon förklarar så bra kring genus och såna saker. Sånt som jag vill säga/skriva men inte kan. (och även andra saker men det är detta som jag gillar denna blogg för)
Är faktikst less på att tjat och tönteri kring färger och kön. BLÄ för det.
Det är irriterande när folk ibland tycker det är opassande med tex en pojke med rosa (eller "tjejgrejer") men det händer som tur inte så ofta. Men att alla alltid måste kommentera om tex Noa (eller nån annan) har nåt tjejigt på sig. Varför är det så att man alltid måste kommentera sånt?
Jag vet att även jag gör det ofta och då blir jag irriterad på mig själv också faktiskt.
Det borde vara lika naturligt att en pojke har rosa som att som att en flicka har blått.